Hushåll

Det finns bra sätt att få bättre koll på din elanvändning. Det finns bland annat bra information att ta del av i din elräkning. Lär dig läsa din elräkning med Hem & Hyra

Du kan också få ut mycket information av att titta på din energistatistik.

De flesta elleverantörer har funktionen “Mina sidor”. Här kan du logga in och följa din elförbrukning!

• Anmäl att du vill ha timstatistik för att följa din energiförbrukning timme för timme.
• Testa att stänga av apparater under en given tid och se hur det påverkar din totala förbrukning.
• Tävla mot dig själv och jämför hur mycket du kan minska din energiförbrukning månad för månad.

• Välj att köpa miljömärkt el, läs mer på naturskyddsföreningens hemsida
  Det påverkar inte din förbrukning men det är viktigt för att vårt energisystem ska ställa om till att bli hållbart.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för bostadsrättsföreningar, bland annat detta om hur du planerar rätt när det kommer till energieffektiviseringsåtgärder, var du börjar för att få koll på din energianvändning och hur du går vidare.

Se över dina vitvaror för att minska dess energiförbrukning! Både vilka vitvaror du köper och hur du sköter om dem påverkar energiförbrukningen.

• Kontrollera temperaturen i kyl och frys, i kylen rekommenderas +5 grader och i frysen rekommenderas -18 grader
• Frosta av frysen regelbundet
• Vid inköp av vitvaror, titta på energiklass och energianvändning för att göra ett energismart inköp
• Bra centrifugering i tvättmaskinen minskar energianvändningen vid torkning
• Tvätta på lägre temperatur när det är möjligt

Mer information, tips och tester finns här på energimyndighetens hemsida.

Behovet av ljus är olika för olika aktiviteter och i olika rum. Genom att planera belysningen på ett bra sätt får du rätt ljus utan onödig energiförbrukning.

Lampguiden hjälper dig till rätt belysning i olika situationer och rum.

Kort sammanfattad information och tips kring val av lampor och belysning hittar du i den här filmen.

På energimyndighetens hemsida kan du läsa mer om belysning. Du hittar tips och information om olika typer av lampor, armaturer, styrning av belysning och behovet i olika rum.

Energimärkningen finns till för att det ska bli lättare att jämföra energianvändningen av olika produkter på marknaden. Det hjälper dig som konsument att handla klokt och främjar utvecklingen av mer energieffektiva produkter.

Läs mer om energimärkning hos Energimyndigheten

Under 2021 började nya energimärkningar gälla för en del produktgrupper som omfattas av energimärkning. På energimyndigheten kan du läsa mer om den nya energimärkningen, hur den skiljer sig från den tidigare och varför man tagit fram en ny märkning.

Mer om den nya energimärkningen

Elen används till mycket i våra liv och våra hem. Det är inte alltid vi tänker på alla delar som drivs av el, men det är något vi snabbt blir påminda om vid ett strömavbrott. Ett kortare avbrott på någon timme klarar vi ofta bra utan förberedelser, men för att klara oss om elen av någon anledning är borta många timmar eller till och med flera dagar behöver vi förbereda oss och vårt hem. På energimyndighetens hemsida finns tips, test och checklista för hur du kan förbereda dig.

Läs mer på energimyndigheten hemsida.

I filmen nedan finns information samlad om vad du ska tänka på för att bättre klara ett längre strömavbrott. Passa på att titta när strömmen fungerar som den ska så du är förberedd om strömmen skulle försvinna 😉

För att minska förlusten av värme, alltså att värmen som du tillför huset läcker ut och går till spillo, är det viktigt att ha ett bra klimatskal. Klimatskalet är samlingsnamnet för husets tak, fasad, fönster, ytterdörrar och grund.

Exempel på åtgärder för att minska värmeförluster i klimatskalet är:

• Tätning av lister för fönster och dörrar
• Tilläggsisolera fasad
• Tilläggsisolera tak
• Byte av fönster och dörrar

Viktigt! Vid åtgärder i klimatskalet ökar risken för fuktskador i huset, ta därför hjälp av en fackman så att dessa risker hanteras på ett bra sätt.

Hur mycket energi du kan spara genom olika åtgärder beror på förutsättningarna i ditt hus. Nedan ser du exempel på värmeförluster i ett normalstort småhus. Värmeförlusterna beror på flera faktorer som isolering och ventilation, och kan se olika ut i olika hus.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för villaägare, bland annat detta om klimatskalet för att ge en god övergripande bild av vad klimatskalet är, en nyttig ordlista samt tips och åtgärder.

Att veta exakt hur mycket värme som går till spillo är svårt. Att söka värmeläckage med hjälp av en värmekamera (som finns att hyra hos maskinuthyrare) är en god idé. På så sätt ser du befintlig isolering i väggar, golv och tak samt vart det behöver förstärkas. Behöver du hjälp så kan energikonsulter utföra kontroll av värmeläckage. De kan även beräkna kostnads- och energibesparingen av mängden tilläggsisolering.

Infoblad Isolering vind

Ett injusterat värmesystem ger en bra komfort och minskar behovet av energi. Du kan själv kontrollera om ditt vattenburna värmesystem är rätt injusterat.
Infoblad Injustering av värmesystem

Vi behöver frisk luft för att må bra och ventilationen kan dessutom hjälpa till att förhindra fuktproblem och skapa hållbara välmående hus med mindre skador. Om inte ventilationen fungerar blir det snabbt instängt och fuktigt, dessutom kan vi känna matos och andra lukter i bostaden.

På energimyndighetens hemsida finns kortfattad information om ventilation som du kan läsa här.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för villaägare, bland annat denna om just ventilation för att du ska få en bra övergripande bild över vad du ska tänka på, tips och alternativ.

Information om ventilation finns också på Svensk Ventilation som företräder ventilationsföretagen i Sverige. Du kan läsa mer via länken nedan.

De två huvudtyperna av värmesystem i huset är vattenburet värmesystem eller direktverkande elvärme. Värmesystemet är det som sprider värmen i huset, och man kan ha det ena eller en kombination av de båda. Direktverkande elvärme tar energin direkt från elnätet medan ett vattenburet system kan vara kopplat till olika uppvärmningssystem som exempelvis förbränningspanna för ved eller pellets, värmepump, fjärrvärme, eller solvärme.

Funderar du på att byta från direktverkande el?

Många som idag värmer sitt hus med direktverkande elvärme funderar på att komplettera eller byta uppvärmningssystem. Det finns olika skäl till att man vill byta: elpriset varierar, hela värmesystemet behöver ses över eller att man vill minska koldioxidutsläppen. Vi vet också att många känner osäkerhet inför hur de olika alternativen ser ut praktiskt, miljömässigt och ekonomiskt.

Här är ett exempel på hur du kan gå till väga om du vill byta till ett annat värmesystem

1. Kontrollera din elanvändning och ta reda på hur mycket el du använder varje månad.
2. Planera åtgärder så att husets värmeförbrukning minskar. Om du har otillräcklig isolering, överväg tilläggsisolering på vinden, fasaden eller förbättring av fönstren.
3. Diskutera med energi- och klimatrådgivaren i din kommun. Vilket uppvärmningssystem passar dina förutsättningar? Välj det bästa uppvärmningssystemet för ditt hus.
4. Budgetera. Ta in anbud från olika leverantörer. Ta gärna kontakt med din energi och klimatrådgivare för att få hjälp med att gå igenom offerterna
5. Sätt igång!

Med ett vattenburet värmesystem i huset kan många alternativ för uppvärmning användas: olja och elpanna, eller bättre: fjärrvärme, pellets, värmepump, solvärme m.fl.

Vid konvertering från direktelvärme är det vanligaste att byta ut hela värmesystemet till ett vattenburet system. Alla elelement ersätts då med vattenburna element. Det går också att byta ut delar av värmesystemet, en så kallad delkonvertering. Värmen distribueras då via en eller flera luftvärmare/fläktkonvektorer och befintliga elelement behålls som kallrasskydd under era fönster.

En fläktkonvektor är ett element med fläkt som kan avge en relativt stor mängd värme. För att fläktkonvektorerna ska kunna sprida värmen är det viktigt att dörrarna till rummet där konvektorn står är öppna och att huset har en öppen planlösning.

Att byta från direktelelement till ett vattenburet värmesystem kostar i storleksordningen 6000 – 9000 kr per element.

Infoblad: Se över ditt värmesystem
Infoblad: Injustering av värmesystem

Uppvärmningssystemet är kopplat till ditt värmesystem och det är här energi omvandlas till en form som är kompatibel med ditt värmesystem. Vilket uppvärmningssystem som passar bäst beror på vilken värmesystem du har och hur ditt behov av uppvärmning ser ut och vilka förutsättningar det finns för de olika systemen där du bor. Nedan hittar du mer information om olika typer av uppvärmningssystem.

Värmepumpar

Läs mer om olika typer av värmepumpar, när vilken typ passar och hur du kan tänka kring andra aspekter som dimensionering, buller, kostnad, underhåll och mer.

Informationsblad om olika typer av värmepumpar

Infoblad värmepump val inför köp

Förbränningpannor

Med en förbränningspanna kan både husets tappvarmvatten och uppvärmningssystem värmas upp. Förbränningspannan omvandlar energin i bränslet till värme, bränslet kan vara ved, pellets eller olja.

Fjärrvärme

För hus som ligger nära en fjärrvärmeledning är det möjligt att ansluta sig till denna. Anslutning till fjärrvärme sker genom att en anslutningsledning dras till en undercentral i huset. För att kunna ansluta sig till fjärrvärme krävs det vanligtvis att huset har ett vattenburet värmesystem. Fjärrvärme är en bekväm uppvärmningsform som tar lite plats i huset. För att ta reda på om det finns möjlighet att ansluta ditt hus till fjärrvärme kontaktar du fjärrvärmebolaget som äger nätet i det området du bor. På sidan med information om din kommun hittar du uppgifter om ditt fjärrvärmebolag.

Fjärrvärme i Jämtlands län:

• Jämtkraft Fjärrvärme i Krokom, Åre och Östersunds kommun
• Jämtlandsvärme, Fjärrvärme i Strömsunds kommun
• BTEA Energi AB, Fjärrvärme i Bergs kommun
• Adven Fjärrvärme i Funäsdalen och Hede
• Solør Bioenergi Gruppen Fjärrvärme i Sveg

Svensk Fjärrvärme samlar varje år in prisstatistik för fjärrvärme från branschen. Se statistik om pris och annat här.

Information om fjärrvärme finns också på energimyndighetens hemsida.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för villaägare, bland annat detta om uppvärmningssystem.

Braskamin 

Braskaminer används främst för trivseleldning och är en utmärkt reservvärmekälla vid eventuella strömavbrott. För att värmen ska kunna spridas till husets alla delar krävs öppen planlösning och öppna passager. En kakelugn har betydligt längre avsvalningstid vilket medför man får ett jämnare klimat i huset och att vedinläggning ej behöver ske lika ofta. Vissa nya braskaminer kan dock hålla värmen något längre på grund av att de är lite tyngre. De kan innehålla till exempel keramik som lagrar värmen längre. 

Att elda med ved är en konst. Fel eldningsteknik leder till giftiga rökgaser, sot och tjära. En del går ut genom skorstenen och förorenar luften, en del fastnar i rökkanalen och ökar risken för brand. Det är viktigt att veden är torr och att eldning sker med tillräcklig lufttillförsel, dvs. ingen ”pyreldning”.

Naturvårdsverkets vägledning guidar dig till att elda rätt.

Att installera en insats i öppna spisen minskar vedförbrukningen och förbättrar verkningsgraden avsevärt. En öppen spis suger ut stora mängder uppvärmd rumsluft. Med en spisinsats kan elden regleras på ett kontrollerat sätt med luckor och spjäll, eller ventiler. 

Restriktioner mot eldning kan finnas i din kommun. Skorstensfejarmästaren och kommunen ska kontaktas före installation. 

En braskamin kostar vanligtvis mellan 10 000 och 25 000 kr, men priser under och över finns också. Om det inte redan finns en fungerande skorsten tillkommer kostnad för denna. Skorsten till braskamin kostar runt 2 500 kr per meter. 

Reglerna för installation av kaminer ändrades 1 oktober 2019. Mer om reglerna och vem det berör kan du läsa på Boverkets Hemsida 

Bränslepanna -> värmepump kan påverka ventilationen

Om du byter ut en bränslepanna mot en värmepump kan ventilationen i huset försämras om du har självdragsventilation. Pannan har även värmt källaren och om den ersätts med en värmepump som inte ger någon spillvärme kan källaren bli kallare och fuktigare. Därför är det bra om du ser till att källaren ventileras bättre. Överväg också att sätta in en radiator som hjälper till att torka bort fukten.

Det är också viktigt att du tar hand om murstocken som kan få fuktskador när den inte längre används. Dessa fuktskador kan även påverka det övriga huset.

Certifierad installatör

Branschorganisationen, Svenska värmepumpsföreningen, SVEP har en utbildning av installatörer som leder till att de blir certifierade. Certifikatet är ett kunskapsbevis på godkänd kurs och en trygghet för dig som kund. Installatören ska bland annat kunna beräkna husets effektbehov, olika värmebärarsystem, tappvarmvattensystem, styrning och reglering av värmepumpen, fast och flytande kondensering, kylprincipen, dimensionering av kollektor, avtal och reklamationer.

Den certifiering som finns i dag är frivilig, du kan läsa mer om den och vilka företag som är certifierade hos INCERT

Energiguiden är ett informationscentrum för hållbart byggande med fokus på energieffektiviserande renovering, perfekt för dig som går i tankarna att renovera. Både bostadshusägare och den som söker allmän information om energieffektivisering i befintliga bostäder ska kunna hitta nyttig information på Energiguidens hemsida. Du läsa mer om finansieringsstöd, skattereduktion, regler, tillstånd, upphandling, bygg, underhåll, med mera.

Energiguiden

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för villaägare, bland annat detta för hur du planerar rätt.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för villaägare, bland annat detta om smart teknik som handlar om hur smart teknik kan assistera i att kontrollera energiförbrukningen och underlätta energieffektivisering.

Hitta din cykelväg!

I Östersunds kommuns cykelkarta kan du bland annat hitta cykelvägar, cykelparkeringar och cykelpumpar, den finns även att hämta i fysisk form hos turistbyrån eller kommunens kundcenter. Det finns dessutom en ny karttjänst där du kan se när gång- och cykelvägarna senast plogades eller sandades.
Cykelkarta – Cykla i Östersund
Karttjänst med åtgärdade cykelvägar

Länstrafikens app är en reseplanerare och biljettautomat för Länstrafiken och Stadsbussarna. I appen kan du till exempel söka din resa, köpa biljett, hitta din närmaste hållplats och se var bussen är direkt på kartan.
Länstrafikens app
Övrig kollektivtrafik i länet

Genom att samåka med varandra kan resan bli billigare, trevligare och mer effektiv. Det ger minskade utsläpp och bidrar även till minskad trängsel i trafiken vilket gör resan säkrare och snabbare.
Skjutsgruppen app
Skjutsgruppen Östersund – Facebook
ÅRE-bilkollektiv – Facebook

I en bilpool betalar du bara för bilen när du använder den, istället för att ha kostnader året runt. En bilpool kan vara ett lämpligt alternativ för dig som kör under cirka 1 000 mil per år.
Move About bilpool
GoMore – Privat biluthyrning och leasing

Några lokala samåkningsgrupper:

• Samåkning Klövsjö – Östersund
• Samåkning Offerdal
• Samåkning Strömsund
• Samåkning Frostviken – Östersund
• Åre bilkollektiv
• Skjutsgruppen Östersund

På Energimyndighetens hemsida kan ni hitta bra information om laddinfrastruktur.

Funderar du på att installera en laddstation? Läs mer om vad du ska tänka på och hur du går tillväga.
Fixa laddplats – SiSL
Installera en laddstation – Energimyndigheten

Vill du veta hur många laddbara bilar det finns i Sverige eller vilken elbilsmodell som toppar listan? Power Circle tar fram aktuell statistik om elbilar och laddpunkter.
Elbilsstatistik

Det finns en nordisk databas över laddstationer (Nobil) som används i många karttjänster för elbilister. Energimyndigheten är ansvarig för registrering av data och du kan till exempel rapportera om en laddstation saknas eller är felaktig. Om du är laddstationsägare kan också du registrera dina laddstationer i databasen så att fler kan hitta dem.
Lista med karttjänster för elbilister
Tipsa om en laddstation saknas eller är felaktig
Registrera din laddstation

Funderar du på att köpa begagnad elbil eller laddhybrid? Ellastcykel?
Köpa begagnad elbil – checklista
Köpa begagnad laddhybrid – checklista
Skaffa ellastcykel – checklista

Laddplanering, räckviddsångest och milräkning, behöver det vara en del av att köra ett elfordon? Med följande tips gör du det bästa kör du mer ekonomisk för både plånboken och miljön.
Räckviddstips – checklista

Energi- och Klimatrådgivarna Jämtland Härjedalen har tillsammans med SiSL (Stolpe in För Stad och Land ) tagit fram ett informationsblad om nya och retroaktiva lagkrav för tillgång av laddning av elbilar som gäller:

• Nya bostadshus med fler än tio parkeringsplatser
• Vid ombyggnation eller nybygge av uppvärmda byggnader med fler än tio parkeringsplatser
• Uppvärmda byggnader som inte är bostadshus med fler än tjugo parkeringsplatser

Laddningsinformation – Nya och retroaktiva lagkrav

För att minska klimatpåverkan från transportsektorn krävs det att andelen förnybara drivmedel ökar och därför behövs det fler olika alternativ, till exempel etanol, biogas, RME, HVO och även vätgas.

Projektet Stolpe in för stad och land (SiSL) har tagit fram en serie seminarier om olika typer av drivmedel som kan ses i efterhand.
Se drivmedelsserie om förnybara bränslen – SiSL
Läs mer om förnybara bränslen, eltrafik och projektet SiSL

I kunskapsportalen Miljöfordon.se hittar du fakta om miljöklassade personbilar, lätta transportfordon och tunga lastbilar, lastcyklar, miljöbränslen samt regler och förmåner för miljöbilar.
Miljöfordon.se

Solceller omvandlar solljuset direkt till elektrisk energi (el). Det är ett miljövänligt sätt att producera sin egen el, systemet är tyst, kräver minimalt med underhåll och har lång livslängd.

Illustration: Peter Abrahamsson

En solcellsanläggning omvandlar solens strålar till elektrisk energi (el). När solen lyser på solcellen blir ovansidan negativt laddad och undersidan blir positivt laddad, vilket genererar likström. Likströmmen skickar till en växelriktare där den omvandlas till växelström, den kan då skickas vidare till dina eluttag eller ut på elnätet.

Den egenproducerade elen täcker delar av det totala årsbehovet. När solcellerna producerar mer el än vad som för tillfället används i byggnaden så matas elen in på elnätet. Denna el ger rätt till en särskild ersättning. Det går också att lagra den producerade elen med hjälp av batterier. Det är till exempel ganska vanligt i sommarstuga eller husvagn.

Solceller placeras optimalt mot söder och med cirka 45 graders lutning för att få så stort energiutbyte som möjligt. Om solcellerna placeras inom sydost till sydväst och vid lutningar inom 20 till 60 grader är skillnaderna försumbara jämfört med optimal placering. Solcellerna ska inte skuggas, även begränsad skuggning minskar energiutbytet markant.

Det gröna avdraget (skattereduktion för installation av grön teknik).

Sedan 1 januari 2021 kan privatpersoner göra ett skatteavdrag vid installation av solceller. Avdraget gäller för 15 % av arbetskostnaden och materialkostnaden. Avdraget fungerar som ett ROT-avdrag och syns direkt på fakturan.

Ersättning vid överproduktion av solel

Försäljning av el
Den el du inte direkt använder kan du sälja till företag som är villig att köpa, till exempel elhandelsbolag eller ditt nätbolag, ni avtalar om ersättning per kWh.

Skattereduktion
Mikroproducenter får göra en skattereduktion på den el som matas ut till elnätet. Skattereduktionen görs via inkomstdeklarationen och är på 60 öre/kWh.. Maximal skattereduktion är 18 000 kr/år. Solel som säljs under ett år tas upp i nästkommande års deklaration. Skattereduktionen räknas av mot kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Reglerna skiljer sig om installationen sker på en privatbostad eller på en byggnad som ingår i en näringsverksamhet.
Läs vad som gäller för installation på privatbostad här.

Funderar du på att bygga en anläggning och producera solel är du varmt välkommen att kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare som hjälper dig att komma igång och finns som bollplank under processen. Här nedan finns några olika verktyg du kan använda om du vill börja räkna på din anläggning:

Solkollen är en webbtjänst för att uppskatta solelproduktion och ekonomi för det egna taket samt begära in offerter. Tjänsten är särskilt lämpad för privatpersoner och bostadsrättsföreningar, men kan även vara användbar för övriga aktörer.

Solcellskollen är en webbtjänst för att uppskatta solelproduktion och ekonomi för det egna taket samt begära in offerter. Anpassad för villaägare.

Mälardalens högskola har tagit fram ett verktyg för ekonomisk kalkyl för solcellanläggningar. Projektet är avslutat men kalkylen finns fortfarande att ladda ner, både för privatpersoner och övriga aktörer.

• Det kan vara mycket att tänka på när det gäller installation av solceller, kolla in vår Checklista för solceller
• Inom ramen för energimyndighetens särskilda insatsprojekt på solel har det tagits fram
  PM om solel. Dokumentet innehåller mycket matnyttig information för den som vill installera solceller.
• Läs Energimyndighetens tester av solcellssystem. 

Förutom att producera el från solen kan solens strålar användas för att producera varmvatten. 

En solvärmeanläggning värmer vatten med hjälp av solen och består av solfångare och en ackumulatortank eller varmvattenberedare. I en solfångare omvandlas solens strålar till värme. Den används i sin tur till att värma upp vattnet i en ackumulatortank eller i en varmvattenberedare och värmen lagras för senare användning. Om huset har ett vattenburet uppvärmningssystem kan värmen från solfångarna användas till både tappvarmvatten och husets uppvärmning.  Solvärme bör alltid kombineras med någon annan värmekälla i ett året runt boende (till exempel en ved- eller pelletspanna eller värmepump). 

Du kan läsa mer om solvärme ( och även solkyla) på energimyndighetens hemsida.