Förening

Hur ser energianvändningen ut idag? Vilken typ av energi används? Hur mycket? Och vad används den till?

En bra start i energiarbetet är att få överblick av dagsläget. Ha om möjligt en person som är ansvarig för miljö/klimatfrågor som har lite extra koll.

Elstatistik / “Mina sidor” är ett bra verktyg för att följa upp elförbrukningen. Du kan logga in hos ditt elnätsbolag och se statistik över elförbrukningen. Om ni inte redan har timstatistik, meddela elnätsbolaget att ni vill ha det så kan förbrukningen följas upp timme för timme. Om ni inte har en mätare som klarar detta i dag byter elnätsbolaget ut den, men det kan ta lite tid.

Energideklaration. En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads energianvändning. Energideklarationen är giltig i 10 år, den ska innehålla åtgärdsförslag för energieffektivisering. Vid beställning av en ny energideklaration, var noga med att ställa krav om att dessa åtgärdsförslag kommer med. Läs mer om energideklarationer på Boverkets hemsida

BRF energieffektiv – handbok för bostadsrättsföreningar Handboken är ett stöd i arbetet med energieffektivisering och byte av värmesystem. Fokus har lagts på att beskriva hur man praktiskt kan gå till väga och visa goda exempel. Denna handbok är framtagen av energi-och klimatrådgivare i stockholmsregionen.

Faktablad – Optimera er energianvändning med Teknisk förvaltning Energi

För att minska förlusten av värme, alltså att värmen som du tillför huset läcker ut och går till spillo, är det viktigt att ha ett bra klimatskal. Klimatskalet är samlingsnamnet för husets tak, fasad, fönster, ytterdörrar och grund.

Exempel på åtgärder för att minska värmeförluster i klimatskalet är:

• Tätning av lister för fönster och dörrar
• Tilläggsisolera fasad
• Tillägsisolera tak
• Byte av fönster och dörrar

Viktigt! Vid åtgärder i klmatskalet ökar risken för fuktskador i huset, ta därför hjälp av en fackman så att dessa risker hanteras på ett bra sätt.

Hur mycket energi som kan sparas genom olika åtgärder beror på förutsättningarna. Nedan syns exempel på värmeförluster i ett normalstort småhus. Värmeförlusterna beror på flera faktorer som isolering och ventilation och kan se olika ut i olika hus.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för bostadsrättsföreningar, bland annat detta om klimatskalet för att ge en god övergripande bild av vad klimatskalet är, en nyttig ordlista samt tips och åtgärder.

Att veta exakt hur mycket värme som går till spillo är svårt. Att söka värmeläckage med hjälp av en värmekamera (som finns att hyra hos maskinuthyrare) är en god idé. På så sätt ser ni befintlig isolering i väggar, golv och tak och vart det behöver förstärkas. Behöver ni hjälp kan energikonsulter utföra kontroll av värmeläckage, de kan även beräkna kostnads- och energibesparingen av mängden tilläggsisolering.

Infoblad Isolering vind

Ett injusterat värmesystem ger en bra komfort och minskar behovet av energi. Ni kan själv kontrollera om ert vattenburna värmesystem är rätt injusterat.
Infoblad Injustering av värmesystem

Uppvärmning står ofta för en stor del av energianvändningen. Det kan därför vara lönsamt att se över sina värmesystem. Här är en enkel checklista som kan bidra till goda besparingar:

• Kontrollera så att lokaler inte värms och kyls samtidigt
• Se över om värmepumpar fungerar som de ska
• Hur mycket körs spetspannor?
• Fungerar värmeåtervinningen i ventilationen som den ska?

Se över om utrustningen fungerar som det är tänkt, ofta kan små justeringar bidra till besparingar.

I lokaler som inte används frekvent kan styrning vara en viktig del i att minska onödig energianvändning.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för bostadsrättsföreningar, bland annat detta om uppvärmningssystem.

Behovet av ljus är olika för olika aktiviteter och i olika rum. Belysning bör planeras för att får rätt belysning till rätt behov och utan onödig energiförbrukning.

Några tips för styrning av belysning till rätt tidpunkt i gemnsamma utrymmen är:

• Rörelsedetektorer/närvarogivare – Känner av och tänder belysning vid rörelse i utrymmet. De passar bra i trapphus, hallar, källare, entréer och vid garageuppfarter.
• Ljussensorer –  Anpassar belysningen efter dagsljuset.  De passar bra till utomhusbelysning.
• Kombinerade närvarogivare och ljussensorer – Bra i utrymmen där det också finns dagsljus och det är lätt att glömma bort att släcka, exempel förråd med fönster.

Tänk på att alla fasta elinstallationer ska utföras av en behörig fackman.

Du kan läsa mer om belysning på energimyndighetes hemsida.

Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. Här hittar du aktuell information om belysning för offentlig miljö. Gå till belysningsbranschens hemsida 

Vid renovering är det ett bra tillfälle att även se över åtgärder som kan minska energianvändningen.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för bostadsrättsföreningar, bland annat detta för hur du planerar rätt.

För tips, kontakter och inspiration om renovering kan du besöka:

Svenska byggnadsvårdsföreningen eller Nätverket för byggnadsvård i Jämtland, Härjedalen och Västernorrland! (byggnadsvardmitt.se)

Ventilationen är en viktig del av att skapa ett bra inomhusklimat. Med tiden kan ventilationssystemet sluta fungera optimalt och i värsta fall bli energislukare. Att se över och ha regelbunden service och underhåll är viktigt för att systemet ska fungera som det ska och inte förbruka onödig energi.

Läs mer om ventilation hos branschföreningen Svensk ventilation. Du kan läsa både om olika typer av ventilation, hur du kan undersöka om ventilationen fungerar som den ska och hur du kan spara energi genom att arbeta med ventilationssystemet.

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för bostadsrättsföreningar, bland annat denna om just ventilation för att du ska få en bra övergripande bild över vad du ska tänka på, tips och alternativ.

OVK Obligatorisk ventilationskontroll (OVK), ska göras regelbundet i de flesta byggnader. Det är byggnadens ägare (exempelvis en Bostadsrättsförening) som är ansvarig för OVK genomfört tillsäckligt ofta. Vid återkommande kontroll (ej nyinstallation) ska åtgärdsförslag för minskad energianvändning finnas med (som inte har en negativ påverkan på inomhusklimatet).  Intervallet för besiktningen beror på hur byggnaden nyttjas och vilket ventilationssystem det är. Läs mer om OVK och vilket intervall som gäller hos Boverkets hemsida

Energi- och klimatrådgivningens insatsprojekt resurseffektiv bebyggelse har tagit fram en rad olika informationsblad för bostadsrättsföreningar, bland annat detta om smart teknik som handlar om hur smart teknik kan assistera i att kontrollera energiförbrukningen och underlätta energieffektivisering.

Att cykla är billigt och bra för såväl klimat som hälsa. Ni som förening kan vara med och förenkla för personer att cykla till och från föreningslokal, idrottsplats eller hem (om ni är en BRF).

Det kan till exempel handla om att:

• Upprätta säkra cykelställ, så att cykeln kan låsas fast ordentligt i ramen. Som förening kan ni söka bidrag i form av bygdemedel för att upprätta cykelställ för allmänheten vid exempelvis en idrottsplats som ni har. Läs mer om bygdemedel och andra bidrag på Sök bidrag
• Anordna en cykelpool med möjlighet till att låna/hyra cykel är även det ett sätt att tillgängliggöra cykling för fler.
• Ha verktyg och cykelpump för utlåning. Så att boende, föreningsaktiva lättare kan göra enklare reparationer och pumpa däcken.
• Ordna informationstillfälle om säker cykling eller andra inspirerande cykelevent.

Har ni funderingar på vad ni kan göra och var ni kan börja? Kontakta oss vi hjälper gärna till med idéer och möjliga lösningar!

I genomsnitt står bilen parkerade 95% av tiden. Genom att dela bil och samåka mer blir det billigare och vi sparar plats och resurser då det behövs färre fordon per person.

Vill din BRF starta en bilpool?

• I en bilpool betalar resenärerna för bilen när de använder den, istället för att ha kostnader året runt. En månadsavgift kan i vissa fall finnas. En bilpool kan vara ett lämpligt alternativ för de som kör under cirka 1 000 mil per år. Kan det vara något för er förening? Vi energi- och klimatrådgivare hjälper er gärna att komma igång!
  Några relaterade länkar:
• Att dela bil (gronamobilister.se) – lista över olika bilpooler i landet
• BRF – Bilpool – Carsharing – Bilpoolernas Riksförbund, BilCoop

Olika bilpoolstjänster:

• Move About
• Elbilio
• Our Green Car

Samåkning till och från föreningsaktiviteter?

Genom att samåka med varandra kan resan bli billigare, trevligare och mer effektiv. Det ger minskade utsläpp och bidrar även till minskad trängsel i trafiken vilket gör resan säkrare och snabbare. Kanske vill ni skapa en egen samåkningsgrupp i föreningen eller gå med i en redan befintlig? Går det att samåka vissa sträckor eller cykla tillsammans? Prata gärna med oss om hur ni kan komma igång!

Några lokala samåkningsgrupper:

• Samåkning Klövsjö – Östersund
• Samåkning Offerdal
• Samåkning Strömsund
• Samåkning Frostviken – Östersund
• Åre bilkollektiv
• Skjutsgruppen Östersund

Funderar ni på att installera en laddstation för eldrivna fordon? Läs mer om vad ni ska tänka på och hur ni går tillväga.
Fixa laddplats – Stolpe in för stad och land (SiSL)
Installera en laddstation – Energimyndigheten

• På Energimyndighetens hemsida kan ni hitta bra information om laddinfrastruktur.
• Det finns en nordisk databas över laddstationer (Nobil) som används i många karttjänster för elbilister. Energimyndigheten är ansvarig för registrering av data och alla kan till exempel rapportera om en laddstation saknas eller är felaktig. Om ni i föreningen är laddstationsägare kan också ni registrera laddstationen i databasen så att fler kan hitta den.
  Lista med karttjänster för elbilister
  Tipsa om en laddstation som saknas eller är felaktig
  Registrera din laddstation
• Se film om laddning i en samfällighet i Östersund:

Energi- och Klimatrådgivarna Jämtland Härjedalen har tillsammans med SiSL (Stolpe in För Stad och Land ) tagit fram ett informationsblad om nya och retroaktiva lagkrav för tillgång av laddning av elbilar som gäller:

• Nya bostadshus med fler än tio parkeringsplatser
• Vid ombyggnation eller nybygge av uppvärmda byggnader med fler än tio parkeringsplatser
• Uppvärmda byggnader som inte är bostadshus med fler än tjugo parkeringsplatser

Laddningsinformation – Nya och retroaktiva lagkrav

Resfria möten kan vara ett bra alternativ för en del föreningsmöten. Det gör det mer tillgängligt för fler att vara med från olika platser och sparar restid, pengar och utsläpp.

Resfria möten för en mindre grupp kan hållas via konferenssamtal på telefonen, annars är digitala möten med video via dator och mobil en bra lösning.

Det finns många telefonmötes- och webbkonferensprogram, vissa är kostnadsfria att använda och andra inte. Exempel på vanliga program är Google Hangouts, Teams, Zoom, Skype, Lync och Adobe Connect.

Bra att tänka på vid digitala möten:

• Testa gärna tekniken i förväg, att dela presentation och så att ljud och kamera fungerar.
• Be deltagarna logga in en stund innan mötet börjar så ni kan se till att allt fungerar.
• Be de som inte pratar stänga av mikrofonen så den som pratar hörs ordentligt.
• Är det många i mötet kan det även vara bra att be de som inte pratar stänga av sin kamera, så att anslutningen fungerar bättre för alla.
• Använd headset, högtalare kan orsaka rundgång.
• Problem med ljud och mikrofon? Många datorer har inbyggd mikrofon och högtalare. Om du kopplar in ett headset måste du i vissa fall justera vilka utgångar som används. Detta görs vanligen i konferensprogrammets inställningar.
• Se till att du har en bra internetuppkoppling, gärna via nätverkskabel.

Solceller omvandlar solenergin till elektricitet som vi kan använda direkt eller sälja ut på elnätet.

Solceller kan producera el antingen till enbart gemensamhetsutrymmen, eller till både gemensamhetsutrymmen och boende i föreningen- om det finns ett gemensamt el abonnemang. Läs mer om gemensam el här

Bidrag

Om er bostadsrättsförening betalar skatt kan ni få skattereduktion för den överskottsel ni matar in på elnätet. Som mest kan man få 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år. Skattereduktionen gäller för mikroproducenter, och för att räknas som en sådan får säkringen i anslutningspunkten inte överstiga 100 ampere. Läs mer om skattereduktion på Skatteverkets hemsida.

Läs mer 

Läs mer på Energimyndigheten informationsplattform Solelportalen

eller titta i deras guide: Solcellsguide – för företag, föreningar och organisationer

Solcellskollen har skrivit ett bra inlägg om solceller för bostadsrättsföreningar som går att läsa här: Guide Solceller för bostadsrättsföreningar

Förutom att producera el från solen kan solens strålar användas för att producera varmvatten. 

En solvärmeanläggning värmer vatten med hjälp av solen och består av solfångare och en ackumulatortank eller varmvattenberedare. I en solfångare omvandlas solens strålar till värme. Den används i sin tur till att värma upp vattnet i en ackumulatortank eller i en varmvattenberedare och värmen lagras för senare användning. Om huset har ett vattenburet uppvärmningssystem kan värmen från solfångarna användas till både tappvarmvatten och husets uppvärmning.  Solvärme bör alltid kombineras med någon annan värmekälla i ett året runt boende (till exempel en ved- eller pelletspanna eller värmepump). 

Du kan läsa mer om solvärme (och även solkyla) på energimyndighetens hemsida.